| HISTORIA
Så länge vi kan följa den historiska stadsutvecklingen bakåt, så länge har det bott
fiskare i Fiskarstan. De gamla fiskargårdarna lades i aska efter en storbrand 1792. Strax
därefter återuppbyggdes stadsdelen efter en rutnätsplan, mot att tidigare haft ett
"organiskt" mönster med smala och krokiga gator. Vissa gårdar längst i öster
klarade sig från branden och därför har vi fortfarande kvar ett par ursprungliga
gatusträckningar. Lotsgatan och Krokgränd. Den senare är idag ingen gata, men intrycket
av en gammal gata finns kvar. Fiskarstan var under 1960- och 70- talet utsatt för
kraftiga exploateringsförsök. Stadens styrande planerade att ersätta delar av den
småskaliga trähusbebyggelsen med trevånings lamellhus. Planerna förverkligades dock
enbart i kv Frisk.
KARAKTÄR
Den stadsbild som Fiskarstan numera uppvisar kännetecknas av låga
hus, målade i ljusa kulörter och vanligen uppförda i en eller 1/2 våning av trä samt
kringbyggda gårdar med uthus i tomtgränserna. Här och där har dock kraftiga
renoveringar medfört att det äldsta utseendet har förändrats. Vissa förnyelser har
också skett, främst mot Hamngatan under 1970- talet. Avvikande kvarter är bl a kv
Seglet som består av hyreshus i gult tegel i fyra våningar. De nya kvarteren mot
Hamngatan har medfört att gator har stängts av, varigenom det tvåhundraåriga
rutnätsmönstret har brutits.
GÄLLANDE BESTÄMMELSER
Detaljplanen för stadsdelen Fiskarstan tar till viss del hänsyn
till det kulturhistoriska värdet, men planen ger också möjligheter till förändringar
inom givna ramar. Något rivningsförbud finns ej i planen. Kvarteret Seglet förnyades
på 1960- talet. Den plan som då fastställdes har fortfarande outnyttjade byggrätter
för fler familjbebyggelse i fyra våningar.
KULTURHISTORISKT VÄRDE
Fiskarstan är en av de stadsdelar som bär upp Hudiksvalls historia
och identitet. Här finns exempel på äldre gatustrukturer från 1500- talet samt en
tidig rutnätsplan från år 1972 med inslag av välbevarad, småskalig trähusarkitektur
från sent 1800- tal.
FISKARSTAN
Denna stadsdel var småfolkets och fiskarnas miljö med enkla,
anspråkslösa byggnader, ofta i en våning. Här finns ännu enstaka gårdar med inslag
av intakta gårdsmiljöer, men i allt större utsträckning ersätts uthusen med nya
bostadshus. Delar av Fiskarstan var rivningshotade men räddades och är nu ett av stadens
mest uppskattade bostadsområden med hög social status. Rivningar påbörjades i en del
kvarter längst i väster och öster som bebyggdes med flerfamiljshus i tre-fyra
våningar.
HAMNEN
Hamnen har varit Hudiksvalls viktigaste del. Den bebyggelse som
finns här idag har rötter från 1600- talet, men huvuddelen tillhör 1800- talet. Den
unika hamnmiljön med magasin, sjöbodar, kommunikationsanläggningar har synnerligen
stort kulturhistoriskt värde. Sundskanalen magasin vid Möljen är en symbol för
Hudiksvall.
HISTORIA
Hudiksvalls hamn har alltsedan stadsgrundandet varit en
förutsättning för stadens överlevnad. Hamnen var den direkta anledningen till att
staden lades hit. Under århundradena har sjöbodar och magasin kantat stränderna.
Magasinen vid Möljen har en historisk kontinuitet som går tillbaka till 1600 - talet.
Vid 1800 - talet mitt började ansatser tas till en omdaning av hamnen för att skapa en
representativ miljö. Hamngatans utbyggnad, stenkajen och de tre varumagasinen, varav ett
brann 1952, samt fiskarna sjöbodar längst i öster var resultatet av dessa strävanden.
Under senare hälften av 1800 - talet utvidgades hamnverksamheten, då en ny
järnvägslinje för transporter av virke invigdes. Kvar från den tiden finns flera
viktiga transportminnen. Till den historiska hamnmiljön bör man också inräkna
Håstaholmens industriområde. Här anlades omkring år 1820 en ångsåg, sågverksepoken
på denna plats pågick i över ett hundra år. |
